Läser HH igen, nio år senare
Det har varit tyst här ett tag igen, jag vet. Jag har inte riktigt haft någon ork till blogga. Jag är fortfarande lite krasslig. Det halsonda har nu övergått i en liten förkylning som inte riktigt vill bryta ut. Med min tur lär den väl göra det nästa vecka då jag har semester.
I och med resan förra helgen och de senaste dagarna då jag inte kunnat träna har jag börjat läsa en bok, Hella Hells bekännelser, skriven av Unni Drougge. Jag har läst den en gång tidigare då jag gick i högstadiet. Nu när jag läser den igen, sisådär 9 år senare kan jag för allt i världen inte förstå hur jag kunde läsa den i så ung ålder. Jag sitter ju för tusan här och är generad när jag läser den, haha! Trots det kan jag ju inte sluta läsa, Unni skriver ju så bra, trots sitt grova språk i just den boken... Tror minsann jag ska ta och läsa igenom hennes böcker en gång till!
I och med resan förra helgen och de senaste dagarna då jag inte kunnat träna har jag börjat läsa en bok, Hella Hells bekännelser, skriven av Unni Drougge. Jag har läst den en gång tidigare då jag gick i högstadiet. Nu när jag läser den igen, sisådär 9 år senare kan jag för allt i världen inte förstå hur jag kunde läsa den i så ung ålder. Jag sitter ju för tusan här och är generad när jag läser den, haha! Trots det kan jag ju inte sluta läsa, Unni skriver ju så bra, trots sitt grova språk i just den boken... Tror minsann jag ska ta och läsa igenom hennes böcker en gång till!
Kommentarer
Trackback
